Kvinnans plats i konsten

Postat av
Svara

Tidiga morgonstrålar smeker hennes nakna bröst. Ansiktsuttrycket är svårt att tolka, men hon skyler sig inte. Ibland ser hon tagen av en sorg, andra gånger ler hon försiktigt med en nyfikenhet i blicken. Hennes känslor skiftar medan solen rör sig över stenstaden. I den grekiska religionen förkroppsligar hon den lyriska poesin om kärlek, lust och erotik. Håller hon kanske ett kärleksbrev i sin hand?

Erato, den lyriska och poetiska kärleken och erotikens musa framför monumentet över stadsbranden 1888.Kvinnans namn är Erato. Hon är en av konstens gudinnor, döttrar till Zeus. Lyran i hennes hand föll från stjärnhimlen. Vilka strängar spelar hon i stenstaden? Hon håller sitt instrument med lätt hand, pergamentrullen ser nästan ut att kunna falla ur hennes grepp. Samtidigt framhäver klädedräkten hennes nakna bröst, genom att smita åt och lyfta fram. Ett plakat på fontänen berättar att hon symboliserar ”konsten”, och kanske är det meningen att hon ska inspirera kulturlivet i staden. Musan står upphöjd i vängåvans fontän, buren av Sundsvalls näring symboliserad av andra grekiska gudar och gudinnor.

Två svartvita bilder över stenstaden och vängåvans fontän.Vängåvans fontän är ritad av Sofia Gisberg. För att ha en chans i designtävlingen, hade den 25 årige Gisberg lämnat in sitt förslag under manligt pseudonym. 1 Som  första kvinnliga elev, efter en hård kamp i en mansdominerad konstvärld, tog hon sin examen som mönstertecknare 1886 vid den högre konstindustriella skolan i Stockholm. Hon blev senare överlärare på skolan. 2 3 4 Hon var därmed en av rektorerna vid den största och kanske mest prestigefyllda konstnärliga högskola i Sverige, som idag kallas ”Konstfack”.

Muserna är nio till antalet och de andra symboliserar bland annat historieskrivning, musik, episk poesi, tragedi, geometri, komedi, och astronomi. Men även om muserna bär all världens visdom, inspirerar till kreativitet och förmedlar konsten att minnas den, är deras favoritsysselsättning att sjunga och dansa. Varför valde Sofia Gisberg att låta Erato symbolisera konsten? Kanske finner vi svaret i antikens berättelser om konstens gudinnor. Vanligtvis är muserna bifigurer i grekiska myter. I Olympen sjunger och dansar de tillsammans med Apollon när gudarna samlas, men deras främsta uppgift var att inspirera antikens musiker och poeter. Det enda myten av egentlig betydelse som rör muserna, handlar om Erato och hennes son Thamyris. Han undervisades av konstens gudinnor och verkade ha exceptionell talang för lyra och poesi (som sin mor). Men han glömde att förmågan kom från muserna, och skröt om sin egen överlägsenhet. Uppfylld av sig själv, i ett ögonblick av högmod, utropade han sig vara större konstnär än muserna själva. Han blev straffad för sin brist av ödmjukhet, och gudinnorna gjorde honom både blind, döv och stum. 5 6 7

Thamyris och muserna, motiv från antik vas.Varnar myten för självhävdelse, eller talar den allmänt om maktens ordning i konstens korridorer? Dagens nyheter uppmärksammade för några dagar sedan (31 maj), en elev vid konstfack vars examensverk stoppades av skolans ledning. Yonas Millares hade sprejat en vit Afroditestaty i skolans foajé orange med blåa prickar. Han menade att den antika statyn var en maktsymbol på konstfack,  som spred en pretentiös stämning och skvallrade om den enda tillåtna estetiken. Konstnärens handling tolkas av DN som ”en tydlig kritik av en homogen och vit konstvärld, som tystar kulturhistorien”. Skolan polisanmälde händelsen. 8

Kan Erato vara ett kritiskt uttryck över den manliga konstvärld som Sofia Gisberg var tvungen att anpassa sig till? Statyns känslor visar då kanske konstnärinnans svårmod i den lustfyllda relation till konsten. Ambivalensen i Eratos uttryck kanske återspeglar Gisbergs relation till det egna könet. Hennes ambitioner som motarbetas av kvinnans underställda roll i 1800-talets Sverige. När jag tittar på fotografierna av Gisberg tycker jag mig se något som förändras med åren (se bilderna nedan). Hennes framträdande blir mer maskulint. Försökte hon passa in genom att undvika de typiskt kvinnliga attributen hos sin person?  Jag hoppas att jag får möjlighet att titta närmare på hennes historia.

Ett fotografi och en etsning föreställande en ung och en äldre Sofia Gisberg.När Sundsvalls Tidning för några dagar sedan (30 maj) lät kommunens konstinköpsutskott betygsätta den offentliga konsten i stenstaden, fick vängåvans fontän högsta betyg (10) av samtliga ledamöter. Resterande konst var de alla oense om. 9 Jag är osäker på om vi kan säga att verket sprider någon pretentiös stämning i det offentliga rummet, men det blir ändå en måttstock för offentlig konst i Sundsvall. Det är uppenbart att ordförande i utskottet, Johanna Höckert (fp), stör sig på radbandet av färgglada glasfiberdrakar kring den förnäma fontänen. 10

Tillslut blir det svårt att avgöra om Erato får symbolisera Sofia Gisbergs kärlek till konsten, och samtidigt kritik av konstvärldens gubbvälde. Då kanske fontänen blev ett ironiskt verk över kvinnans plats i kulturlivet, reducerad till vackra lättklädda kvinnor som underhåller sågverkspatroner i 1800-talets Sundsvall. Konsten på piedestal i form av en gudinna skulle också kunna symbolisera konstnärinnans ödmjukhet över sin förmåga, och ovilja att hävda sin egen person. Men Sofia Gisberg verkar allt annat än blyg över sin konstnärliga talang. Med myten om Erato verkar konstnärinnan ändå peka på röster i stenstaden som viskar: ”tro inte att du är något”.

Men vängåvans fontän är mer än bara Erato, och befolkas även av andra grekiska gudaväsen liksom antika symboler. Jag återkommer till Sofia Gisbergs vängåvan. Kanske klarnar bilden om vi ser till helheten?

/Peter

Notes:

  1. Turistbroschyr om Sundsvall 2010: http://konferensstaden.se/files/2010/04/Turist2010_slutkorr_33.pdf ↩
  2. Lundin, Claes (1893) ”Sofia Gisberg”. Idun- Praktisk veckotidning för kvinnan och hemmet, nr 33. ↩
  3. Minnesarkivet på Sundsvalls kommun: http://minnen.sundsvall.se/kulturnojen/konst/konstnarer/gisbergsofia.4.461a4d4d109f4468cd9800015604.html ↩
  4. Nationalencyklopedin om Sofia Gisberg: http://ne.se ↩
  5. Biles, Zachary P. (2011).”Aristophanes and the Poetics of Competition”. Cambridge: Cambridge University Press Sida 12-22. ↩
  6. Hard, Robin (2010). ”the routledge handbook of greek mythology”. New York: Routledge. Sida 206f. ↩
  7. Bilden som visas här, med motivet ”Thamyris och muserna”, kommer från: http://www.theoi.com/Gallery/K20.8.html ↩
  8. Leffler, Tove (2011). ”Konstfack stoppade elev”. Dagens nyheter, 31 maj 2011, sida 2f. (läs online) ↩
  9. Öst, Ove (2011). ”Konstig makt släppte igenom Oasen”. Sundsvalls Tidning, 30 maj 2011. (läs online) ↩
  10. Öst, Ove (2011). ”Höckert lägger moteld mot drakarna”.Sundsvalls Tidning, 30 maj 2011. (läs online) ↩

Alkemi i stenstaden

Postat av
Svara

En viktig symbol inom alkemin är salamandern. Till skillnad från andra drak-liknande eldmonster är däremot inte salamandern något demonväsen. Även dess förebild i naturen är mystisk, och unik på många sätt. Nyligen upptäckte man att den fläckiga salamandern (även kallad ”eld salamandern”) lever i symbios med en alg. Det är på cellnivå som denna ”gäst” kalasar på kväve, och i gengäld syresätter salamanderns blod genom fotosyntes. 1 Förutom denna biologiska ”solcell” är salamandern ensam om sin självläkande förmåga vilket låter stora kroppsdelar växa ut igen. På karolinska institutet forskar man kring salamanderns unika stamceller, vilket kanske kan ge människan förmågan att regenerera förlorade kroppsdelar 2

I Mytologin är salamandern en eldvarelse. Djuret avbildas antigen omgiven av eld eller med en andedräkt av eldflammor. Ursprunget till denna föreställning kommer antagligen från att man såg salamander hoppa ur lägerelden, till synes från ingenstans. Salamandern trivs nämligen i springorna på döda trästockar. 3 Man menar att salamandern är så kallblodig att ingen hetta kan förtära honom. Därför får salamandern i kristen mening representera den rättfärdiga själen, som inte berörs av frestelseelden. 4 Djuret ansågs könslös, och blev även en symbol för sexuell avhållsamhet (kyskhet). 5 Jag har tidigare berättat om apotekarens basilisker. Salamandern kan i katolsk mening betraktas som en motkraft till basiliskens köttsliga eld.

Som elementarande är salamandern däremot ett väsen i symbios med elden, och beskyddare av själva elementet (på uppdrag av gud). 6 Inom alkemi representerar salamandern eldens renande kvalité. 7 Djurets blod kunde dessutom bota alla kända åkommor, och ansågs ge evigt liv. 8

En eld salamander i sin direkta betydelse, kroppen och andedräkten verkar vara gjord av eld, dessutom omgiven av eld.Salamandern blev tidigt en symbol för apotekarens speciella förmåga att hantera kemikalier, 9 ett emblem som skvallrar om släktskapet med alkemin. Salamandern i stenstaden har därför sin naturliga plats på apotekarens hus (se bilden ovan). Själva fasadmålningen har en uppenbar fransk förlaga som går att betrakta i den kungliga residensen Château de Blois (se nedan). I jämförelse blir stenstadens salamander en blek kopia av den franske kungen Frans I:s (d.1547) emblem. Men samtidigt står apotekarens salamander närmare elementet eld än förlagan, då kroppen verkar sammansatt av eldflammor.

Eldsalamander andas eld, omgiven av eld, med en krona ovanför.Det finns fler symboler på apotekarens renässansbyggnad i stenstaden som visar på släktskapet med alkemin. Denna rika symbolvärld återkommer jag till.

/Peter

Notes:

  1. Vetenskapsmagasinet Nature om symbiosen med alger: http://www.nature.com/news/2010/100730/full/news.2010.384.html ↩
  2. Karolinska institutet om salamanderns stamceller: http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?a=8544 ↩
  3. Burton, Marurice och Burton, Robert (1970). ”The international wildlife encyclopedia , Volym 1”. New York: Marshall Cacendish. sida 831. ↩
  4. Bruce-Mitford, Miranda (1997). ”The illustrated book of signs and symbols”. Lodon: Dorling kindersley. Sida 28., Cooper, J. C. (2009). ”An illustrated encyclopedia of traditional symbols”. London: Thames & Hudson. Sida 144 ↩
  5. Bruce-Mitford, Miranda och Wilkinson, Philip (2010). ”Tecken och symboler. En illustrerad handbok om ursprung och innebörd”. Göteborg: Tukan förlag. Sida 64. ↩
  6. Buedermann, Hans (1994). ”Symbollexikonet”. Stockholm: Forum. Sida 352 ↩
  7. Tresidder, Jack (2004). ”the complete dictionary of symbols”. San Fransisco: Chronivle books. Sida 422. ↩
  8. Waite, Arthur Edward (övers). (2009). ”The Hermetic Museum, Vol. 1″. Sida 294. (Läs online) ↩
  9. Chemist & druggist, Volym 112 (1930). Michigan: University of Michigan. Sida 809. ↩

Basilisker hos apotekaren

Postat av
Svara

Basilisken beskrivs som en korsning mellan en tupp och en reptil, möjligen orm eller drake 1. Ovanför porten till apotekarens hus i stenstaden kan man se två basilisker på var sida. Det är möjligt att dessa diskreta reliefer av odjuret vittnar om en allt vanligare sjukdom i stenstaden i slutet av 1800-talet.

Ett par basislisker på var sida om apotekarens port.Den brittiska encyklopedin från 1823 berättar att uppstoppade Basilisker har funnits att beskåda i Frankrike. En på ett apotek i Paris, och en annan på det kända medicinska universitetet i Pont-a-Mousson som drevs av Jesuitorden (katolska munkar) 2. Jesuiterna lär även ha vandrat i Sveriges nordliga skogar och grundat edsvurna helgbrädgörare (kloka gubbar) under förbudstiden, men det är en annan historia 3.

Två Basilisker, med tupphuvud, drakvingar och reptilsvans.På bilden ovan ser vi apotekarens basilisker. De har tupphuvud, viket är tydligt genom slören under hakan och kammen på huvudet (och något stabbig fågelkropp). Stjärten har en lång reptilsvans, och vingarna ser ut att vara av hud likt fladdermus (bildmässigt drakvingar).

Basilisken förknippas i katolska sammanhang med vällustens dödssynd, vilket man ofta menar är sexuell njutning och kroppsliga lustupplevelser. Därför ansåg man att basilisken var ansvarig för spridningen av syfilis (odjurets gift) under medeltiden 4 Idag skulle man antagligen beskylla basilisken för spridningen av HIV. Då det i slutet av 1800- talet fanns närmare 300 prostituerade i Sundsvall, var syfilis något som många Sundsvallsbor var bekanta med. Hälften av alla intagna på sjukhus i Sundsvall under 1850-1900 behandlades för syfilis. 5 Kanske signalerade apotekarens basilisker att han saluförde någon slags kvicksilver-kur mot könssjukdomen, eller importerade han rent av det ”heliga trädet” guajak från Västindien och sålde egen dekokt? Det är känt att apotekaren Peter Gran  arbetade många år i Västindien innan han tog över verksamheten i Sundsvall. 6

Det berättas även att basiliskens andedräkt var dödlig, och att det räckte med åsynen av odjuret för att bli förstenad. I den kristna traditionen var besten en symbol för ondska, och som ormarnas konung blev basilisken en symbol för antikrist 7. Det är enkelt att se basilisken som det sjuka personifierad. Försökte apotekaren säga att han hade botemedel för det?

Apotekarens hus har en rik symbolvärld som jag återkommer till.

/Peter

Notes:

  1. Tresidder, Jack (2005). ”The complete dictionary of symbols”. San Francisco: Cronicle books. sidan 63. ↩
  2. Constable, A. (1823). ”Encyclopaedia Britannica: or, A dictionary of arts, sciences, and miscellaneous literature”. Edinburgh: Archibald Constable and company. ↩
  3. Olofsson, Tobias & Steinwall, Olov (2010). ”Klokskap & Sattyg. Om kloka i Norrland, deras inskolning, och omvärldens syn på dem.” Opublicerad kandidatuppsats, religionsvetenskap, Umeå Universitet. ↩
  4. Biedermann, Hans (1994). ”Symbollexikonet”. Stockholm: Forum. sida 38f. ↩
  5. Brändström, Anders och Edvin, Sören (1997). ”Folkhälsans utveckling- tiden efter 1870”. Sundsvalls historia (red Lars-Göran Tedebrand), del 2. Sundsvall: Stadshistoriska kommittén. Sida 206f ↩
  6. Tjärnlund, Nils Johan (2009). ”Staden som reste sig ur askan. Arkitekturguide till Sundsvalls stenstad”. Stockholm: Carlssons. Sida 166. ↩
  7. Cooper, J. C. (2009). ”An illustrated encyclopedia of traditional symbols”. London: Thames & Hudsom. sida 63. ↩

Drakparadens ritualsymbolik

Postat av
Svara

Drakparaden är ett välkommet vårtecken i Sundsvalls stenstad. Kommersiell gatukonst som med åren blivit ”folklig”, kanske främst genom att vara en glädjekälla för barnen. Numera möter de färgglada glasfiberdrakarna bara ett mumlande motstånd från de finkulturella salongerna. Men när konceptet presenterades 2002 försökte man stoppa bygglovet, och lokala konstnärer uppmanades bojkotta drakparaden. 1 Det finns därför något mycket lovande med detta projekt, men det kräver att man tänjer på gränserna. Blir draken till en simpel reklampelare, eller dekorativ klätterställning för fyllon och småbarn så kan vi inte längre kalla det gatukonst . Jag uppskattar när glasfiberdraken blir en gränsvarelse, därför hoppas jag att Max Magnus Norman inspirerar andra konstnärer att släppa respekten för grundformen. Årets drake från Norman blev en hinduistisk gud, med tre ögon och sex lemmar, stående i en lotusblomma.

Drakparaden förvaltas sedan 2006 av ”på stan citybolaget” (numera ”Stenstan i Sundsvall AB”), vilket betyder att konceptet blivit en färdig produkt. Draktjejerna som utvecklade idén har gått vidare med andra städer, och även andra bolag (finansierade av rikskapitalister från SVT:s ”draknästet”). 2 Jag hoppas stenstan ändå har modet att vidareutveckla konceptet, istället för att bara förvalta det.

Några av de målade glasfiberdrakarna från invigningen av drakparaden 2011 vid vängåvan.När Kate Almroth överröstar regnet under årets parad, berättar hon om den österländska drakens historiska betydelse för stenstaden efter stadsbranden 1888. Att himmeln öppnade sig under årets drakparad kan man därför tolka som ett bönesvar från dessa österländska regngudar. Vid torka i den Kinesiska landsbygden tillverkade man färggranna drakar av lera, och dansade runt dem för att framkalla regn. 3

Men Sundsvalls drakparad är ingen ritual med kinesisk förebild, och det finns inga österländska drakar i stenstadens renässansarkitektur. Det är dessutom bara på senare år vi har lärt oss att drakar kan vara en positiv fruktbarhetssymbol. Arrangörerna för drakparaden förväntar sig därför inget regn under invigningen. Deras förhoppning är snarare en molnfri solig vårdag. Regnet under årets drakparad var det första sedan starten 2003.

I Sverige, Norden och Europa, liksom större delen av mellanösten och sydvästra Asien, beskrivs draken som ett ondskefullt monster. 4 Men i det förhistoriska Kina var draken en hjälpsam och mycket älskad vattengud. Denna drake levde på botten av stora sjöar och hav. Draken beskrevs som en reptil med hästhuvud, hade två horn och en pärla i pannan. Denna drake saknade vingar men kunde flyga med hjälp av magi. Buddhismens inflytande förändrade däremot den allmänt positiva bilden av draken.  Med den nya religionen kom föreställningen om den bevingade, ondskefulla och destruktiva draken som höll till bland bergen 5. (möjligen inspirerade av hinduiska demoner). 6 Men det betyder inte att den goda vinglöse draken ersattes av en ondskefull bevingad drake i Kinesisk mytologi. Det växte istället fram en mycket komplex drakmytologi. 7.

Den vinglöse, skäggige Kinesisk draken omgiven av moln.Ikonografin blev viktig för att kunna skilja på alla dessa drakar. En del drakar hade horn men saknade fjäll, andra var täcka i fjäll men saknade horn. En del drakar hade kaninögon, oxöron och ormnacke. Andra drakar hade hjorthorn och kamelhuvud. Variationen av drakar var oändlig. Men för att göra det enkelt för oss, kan vi ändå säga att den positiva, ”goda” kraftfulla draken i Kinesisk mytologi är den vinglösa. Denna vattengud omges ständigt av moln eller dimma. 8 Att draken följs av moln återspeglar den dualistiska kinesiska filosofin (tao), vilken vi kanske främst känner genom feng shui. Det varma, torra (manliga) yan balanseras av det kalla och fuktiga (kvinnliga) yin . 9

Feng Shui har i Sverige kanske främst tagit formen av sekulariserad inredningsreligion. Även buddhastatyer finner man enklast i en inredningsbutik, lampaffär eller hos någon blomsterarrangör. Men det finns också en autentisk buddhistisk närvaro i Sundsvall, liksom en förhållandevis stor hälsofrämjande marknad inspirerad av österlandet. 10 Däremot jag vet inte om den asiatiska draken verkligen flyttat in i det kollektiva medvetandet. Jag tycker ändå att drakparaden bör bidra till en dynamisk drakmytologi, vilket bättre passar dagens multikulturella och mångreligiösa Sundsvall. Drakparadens berättigande vilar inte på släktbanden med Sundsvalls röda draklogo eller den Hirschska draken. Önskar man frigöra sig från drakens negativa symbolhistoria bör man istället se glasfiberdrakarna som kulturbärare från en annan religiös verklighet. Det är fel impuls att assimilera dessa drakar i stadens gamla mytologivärld. De behöver inte vara odjur i den fallna ängels armé.

/Peter

Länkar:

Årets drakparad: http://stadsparaden.se/2011/05/nu-star-drakarna-pa-stan/
ST-klipp från årets drakparad: http://st.nu/webbtv#ItKoyYv4T6LoCsmnI4Snlg
Youtube-klipp från invigningen av drakparaden 2010, med eldsprutare: http://www.youtube.com/watch?v=c8p3Vf67vt0
Max Magnus Norman: http://maxmagnusnorman.com/
Bilden på den kinesiska draken: http://www.ivsky.com/tupian/caise_longwen_tuan_v3978/pic_122484.html

Notes:

  1. Norman , Max Magnus om drakparaden: http://maxmagnusnorman.com/skulptur_20.shtml ↩
  2. Wallen, Mosse (2009). ”Deras idé sätter färg på stadssymbolerna”. Dagens Industri, nr 111, sidan 16. ↩
  3. Yang, Lihui & An, Deming (2005).”Handbook of Chinese mythology”. Santa Barbara: ABC-CLIO. Sida 108f. ↩
  4. Beskow, Per. Nationalencyklopedin om drake. http://ne.se ↩
  5. Jeremy, Roberts (2009). “Chinese Mythology A to Z”. New York: Infobase publishing. Sida 32-35 ↩
  6. Den vediska guden Indra var känd som drakdödaren, se Coward, J. Harold Neufeldt, Ronald Neumaier, Eva K. (2007). “Readings in Eastern Religions”. Waterloo: Wilfrid Laurier University Press. ↩
  7. Jeremy, Roberts (2009). “Chinese Mythology A to Z”. New York: Infobase publishing. Sida 32-35 ↩
  8. Yang, Lihui & An, Deming (2005).”Handbook of Chinese mythology”. Santa Barbara: ABC-CLIO. Sida 101f. ↩
  9. Beskow, Per. Nationalencyklopedin om drake. http://ne.se ↩
  10. I bispgården kommer det buddhistiska meditationscentret under 2011 bli ett officiellt buddhisttempel, och skogsmunken åker regelbundet in till Sundsvall och håller ceremonier för stadens thailändare. Kartläggningen av den hälsofrämjande marknaden i Sundsvall är ett pågående forskningsprojekt. ↩

Monument över branden 1888

Postat av
Svara

På Nordeabankens tak kan man se en grupp gudinnor blicka ut över stenstaden.Tillsammans skapar de ett monument över stadsbranden 1888, men också framtida förhoppningar och en bön om beskydd. Jag menar att det sittande gudinneparet symboliserar ytterligheterna destruktivitet och skapande, det fruktansvärda och det underbara, den onda nedbrytande kraften och den goda uppbyggande kraften. Mellan dessa två krafter står vår stads gudinna, Sundsvalls beskyddare.

Tre gudinnor som symboliserar stadsbranden och uppbyggandet av stenstaden.

Uppmärksama Sundsvallsbor har lagt märke till att en av dessa kvinnor har ett smått förvridet ansikte, och att hon verkar sträcka sig efter de förbigående. Kvinnan är Medusa, det välkända grekiska monstret med ormhår. Hon är en av tre systrar (gorgonerna), vilka är så fruktansvärda att det räcker att se någon av dem för att förvandlas till sten. 1 På bilden ser vi två ormar sticka fram ur hennes rufsiga hår. Vid hennes sida ser vi ett krossat vagnshjul, och ett krossat krus (hon förstör allt). I hennes hand ser vi en fackla som är vänd nedåt, vilket ofta brukar symboliserar döden. 2 Den fackla som Medusa här håller i handen slickar några eldhärjade murstockar, vilket vi känner igen från bilderna efter stadsbranden 1888. 3 Det vi ser är att monstret Medusa, den destruktiva kraften i grekisk mytologi, bränner ned Sundsvall. Hon blir själva symbolen för den fruktansvärda branden, vilket endast lämnade aska och ruiner.

De eldhärjade murstockarna, den totala förödelsen efter branden 1888.

På motsatt sida ser vi Demeter, den grekiska åkergrödans gudinna med en segerkrans i håret. Vid hennes sida ser vi en brödpåse med ett stort stycke bröd, och en klassisk vinkruka. Där står också ett paket, med en ankarstämpel. I hennes högra hand ser vi hornet cornucopia, ymnighetsbägaren som symboliserar rikedom och överflöd. 4 I hennes vänstra hand ser vi ett roder, vilket på bilden döljer några byggnader i sten. Demeter är även moder till Pluto, rikedomens gud. Gudinnan Demeter symboliserar därför uppbyggnaden av stenstaden, och att hon styr Sundsvall mot rikedom och överflöd. Då Stenstaden uppfördes i en tid av kristen väckelse och frikyrkliga brödraskap, kan brödet och vinet kan vara en påminnelse om Jesu offer, att kraften kommer ur hans kött och blod.

Medusa tänder branden, Demeter bygger upp den nya staden.Mellan undergång och uppståndelse står Sundsvalls beskyddare, stadens gudinna. I grekisk mytologi kallas hon Athena, på samma gång krigsgudinna och hantverkets beskyddare. En staty av henne garanterar stadens fortsatta existens. 5 På bilden överst ser vi henne med en sköld, vilket bär Sundsvalls stadsvapen. I hennes högra hand kan vi se ett pergament som bär ett sigill. Dokumentet symboliserar antagligen hennes makt över staden, ett myndighetsdokument vilket kanske dikterar stadens lagar. 6

Bankhusets fasad har studerats tidigare, kanske främst av Åke Hanæus (1971 och 1986). Men trots att han skrivit mycket om den offentliga konsten i Sundsvall, och dessutom fördjupat sig i bankhusets historia, konst och utsmyckningar så har han haft svårt att beskriva dessa tre gudinnor. Han beskriver de tre kvinnorna som ”nöjda” eller välmående, och upptäcker inte att en av kvinnorna har ett förvridet ansikte. Hanæus ser hjulet vid hennes fötter, men upptäcker inte att det och kruset är krossat. 7 Brödet vid den andra kvinnan tar han för en frukt 1971, men tror det är en lampa 1986. 8 Slutligen har han inga relevanta förslag på gudinnornas identiteter, men han spekulerar om den nordiska mytologin. Ett märkligt perspektiv då stenstaden befolkas av grek-romerska gudar. Andra publikationer, som arkitektur eller konstböcker lägger ingen större vikt vid gudarna i stenstaden. Däremot upptäckte Helena Persson och Anders Stjernberg i en publikation 1994, ”förgörelsens kvinna” på bankhuset. De ser däremot inte ormarna i hennes hår, utan beskriver det som ”ostyrigt hår”. 9 De lyckas därmed inte identifiera henne som Medusa.

Bankhuset har mer att berätta, bland annat om Medusas slutliga undergång och hoppet om Sundsvalls framtida rikedomar. Men det tar vi en annan gång.

/Peter

Notes:

  1. Hard, Robin (2004). ”The routledge handbook of greek mythology”. London: Routledge. Sida 59f ↩
  2. Tresidder, Jack (red) (2005). ”The complete dictionary of symbols”. San Francisco: Cronicle books. Sida 482 ↩
  3. Fotografiet på förödelsen efter banden 1888 är taget av Nils Gustaf Nilsson, och kommer från museets bildarkiv. Tillgängligt på webbplatsen ”Sundsvallsminnen”, http://minnen.sundsvall.se ↩
  4. Tresidder, Jack (red) (2005). ”The complete dictionary of symbols”. San Francisco: Cronicle books. Sida 122 ↩
  5. Blomqvist, Jerker. Nationalencyklopedin om gudinnan Athena, http://www.ne.se ↩
  6. Tresidder, Jack (red) (2005). ”The complete dictionary of symbols”. San Francisco: Cronicle books. Sida 428 ↩
  7. Hanæus, Åke (1971). ”Utomhus. Konst i offentlig miljö i Sundsvall med omnejd”. Sundsvall: Sundsvalls tidning.  Sida 12f. ↩
  8. Hanæus, Åke (1986). ”Rakt och friskt. Bankhuset 100 år”. Sundsvall: Nordbanken. ↩
  9. Person, Helena & Stjernberg, Anders (1994). ”Sundsvalls stadshus. Från rådstuga till stadshus”. Sundsvall: Sundsvalls museum.  Sida 68 ↩

Gudar i drakstaden

Postat av
Svara

Sundsvalls stenstad som restes på slutet av 1800-talet, formades i renässansstil med torn och tinnar, frontespiser och kupor; dekorerade med grotesker och voluter. 1 Denna vackra stenstad har den bäst bevarade stadskärnan från det sena 1800-talet i hela Sverige, med en erkänt rik arkitektur- och kulturhistoria 2 Det finns en hel del publikationer (uppsatser, avhandlingar, broschyrer, böcker, filmer osv) om stenstadens arkitektur och offentlig konst. Flera fastighetsbolag har också med stolthet tryckt egna böcker om sina juveler i stenstaden. Däremot har arkitekturkännare, konstkritiker, journalister och författare varit blinda för alla de gudar, änglar och demoner som pryder de magnifika husen. Det är möjligt att de mytologiska elementen på fasader och hustak avfärdats som billig dekoration, och att de bleknar i ljust av ”riktig” konst och arkitektur. Kanske ser man de religiösa inslagen som typiska särdrag för arkitekturen, utan egentlig mening eller bakgrund. Nils Johan Tjärnlund anser att motiven från de antika Grekland endast var former filtrerade genom historien, som konstnären använde för att skapa nya kompositionen. 3

Det är möjligt att det krävs en religiös skolning för att uppskatta, eller ens lägga märke till de mytologiska inslagen i stenstaden. När jag promenerar i Sundsvalls stadskärna ser jag många exempel på en meningsfull symbolvärld. Samtidigt ser jag också hur man på andra fasader rört ihop den klassiska mytologin och symbolspråket till en enda röra. En sjökapten pryder sitt hus med mytologiska havsväsen och vattennymfer, och hans magnifika trädörr bär Poseidons märke. Hela huset andas havets mystiska element, inte till sin arkitektur eller konstnärliga stil, utan med sin symbolvärld. Stenstaden har flera hus där grek-romersk mytologi får symbolisera verksamheten, som ett andra språk genom statyer, reliefer och fasadmålningar. Men det är när mytologin berättar en historia, då gudarnas berättelser skapar en mening genom husets samlade uttryck,  som det känns som att jag upptäcker ett förlorat språk. Med den här bloggen delar jag med mig av mina fynd i Sundsvalls mytologiska symbolvärld.

/Peter

Notes:

  1. Stjernberg, Anders (2001). ”Stenstadens tidstypiska särdrag”. Publikation från stadsbyggnadskontoret, Sundsvalls kommun. ↩
  2. Tjärnlund, Nils Johan (2009). ”Staden som reste sig ur askan. Arkitekturguide till Sundsvalls stenstad”. Stockholm: Carlssons bokförlag. Sida 6,40 ↩
  3. Tjärnlund, Nils Johan (2009). ”Staden som reste sig ur askan. Arkitekturguide till Sundsvalls stenstad”. Stockholm: Carlssons bokförlag. Sida 39 ↩

Drakens moder på Hirschska huset

Postat av
Svara

Förlagan till Sundsvall röda draklogo finner man på Hirschka huset i stenstaden. En förgylld drake i from av en vindflöjel. 1 Huset är en av de många byggnader i renässansstil som restes över de rykande resterna från stadsbranden 1888.

Vindflöjel i form av en förgylld drakeStockholmaren Isaak Hirsch insåg tidigt att det fanns möjlighet att tjäna pengar på branden. Han köpte snabbt två tomter vid stora torget i Sundsvall, och så fort bygget var färdigt sålde han huset med förtjänst. 2 Arkitekten Johan Laurentz som Hirsch anlitade var främst känd för att arbeta snabbt. Antikvarie Anders Stjernberg på länsstyrelsen i västernorrland menar att de hus Laurentz ritade i Sundsvall var: ”… föga originella och har tämligen stereotypt utformade fasader”. 3

Anders Åman, professor i konstvetenskap, beskriver stenstadens byggherrar som pragmatiker. De hade makten och initiativet, bestämde var och när det skulle byggas. Åman menar att de var mindre intresserad av hur det skulle byggas. Byggherrarna hade inga vapenbilder, något som arkitekterna beklagade då de skulle passa så bra in i det ”dekorativa mönstret”. Däremot graverades flera av byggherrarnas initialer på fasaderna. Byggmästare Holmström och sjökapten Åberg fick sina porträtt gestaltade på sina hus. Även om det kan tyckas vara självhävdelse menar Åman att det lika mycket var arkitekternas behov av dekorativ ikonografi. 4 Det mest iögonfallande med stenstaden är kanske alla de grek-romerska gudar som pryder fasader och hustak.

Varför valdes en drake som vindflöjel? En influens för Hirschska husets arkitekt Johan Laurentz var antagligen de stadsvapen han såg under sin konstutbildning i Wien. 5 Flera distrikt i Wien har stadsvapen som illustrerar hur ärkeängeln Michael besegrar Lucifer, ett tema som går igen hos sankt Görans kamp mot draken. Bilderna nedan visar byarna Fünfhaus, Sechshaus och Kagran. 6

Stadsvapen föreställande ärkeängeln Mikael som besegrar draken Lucifer. Nyheten om Sundsvalls brand spred sig utomlands, och Sundsvall blev mottagare för katastrofhjälp från bland annat London. 7 En influens för drakarna i stenstaden kan även ha kommit från Londons stadsvapen. Den brittiska huvudstaden har sankt Göran och sankt Paulus som skyddshelgon, vilket illustreras av dolken och det röda korset på stadsvapnet. Men på varsin sida om skölden står där också två drakar. Stadsvapnet härstammar från 1381, men man tror att drakarna och mottot ”Domino Dirige Nos”(Herre led oss) lades till på 1600- talet. 8

Drakarna på stadsvapnet kommer från legenden om sankt Göran och draken (se bilden nedan). Det är ett vanligt tema under denna tid, då sankt Göran var riddarnas skyddshelgon. 9 Att vara drakdödare blev också ett symbolspråk som de adliga ätterna tog efter. Men då menar man sig vara spirituellt högt stående människor som betvingade naturens kaos med sin vilja. 10

En målning föreställande hur sankt Göran dräper draken.Kampen mot den nästan oövervinnliga, skräckinjagande och ondskefulla genomsyrar våra kulturella rötter. Det handlar om temat att övervinna det slutliga provet; hjältens sista kamp som definierar honom. Sagorna berättar om ett yttersta hinder innan riket, guldet, jungfrun och de frodiga åkrarna blir hans. 11 Grek- romersk mytologi berättar om Herakles kamp mot Hesperias drake, och Apollos seger över draken Python (se bilden nedan).

En foto av en staty föreställande Jerklas kamp mot en drake, och ett trästick med motivet Apollo dräper Python.Livsanden Python var lik en gud som regerade naturen, men som också tog formen av en helveteseld. 12 Sundsvalls stadsplanerare döpte kvarter i stenstaden efter båda dessa grek- romerska gudahjältar (Herakles och Apollo). 13

Som jag skrev i ett tidigare inlägg angående profetian om de nordliga konungarna, är den bibliska draken den fallna ängeln Lucifer.

”Och det blev en strid i himlen: Mikael och hans änglar gav sig i strid med draken. Och draken och hans änglar stred, men han övermannades och det fanns inte mer någon plats för dem i himlen. Och han, den stora draken, ormen från urtiden, han som kallas Djävul och Satan, han som förför hela världen, han störtades ner på jorden och hans änglar störtades ner med honom.” [Upp 12:7-10] 14

I kristet sammanhang är draken därmed ondskan personifierad, och när han stiger ned på jorden så infaller den yttersta tiden. Men även vår fornnordiska mytologi ser draken som det yttersta hotet mot allt det som är gott. Draken Nidhögg gnager ständigt på världsträdet Yggdrasils rot, och därmed hotar han förstöra världen. 15

Det finns några avgörande detaljer på vindflöjeln på Hirschka huset som ger ledtrådar till just denna drakes symbolbetydelse. Den mest uppenbara, som man även ser på avstånd, är att drakkroppen är genomborrad av en gyllene lans. Något vi ser tydligt på ett av stadsvapnen i Wien, där ärkeängeln Mikael håller lansen mot drakens buk för att dräpa honom (se bild högre upp). När det gäller vindflöjeln brukar annars figurer som tupp, fisk, hund, drake, fågel och så vidare, ”sitta” på pinnen, inte genomborras. De andra detaljerna ser vi på nära håll. Drakens huvud hänger tungt mot kroppen, liksom även tungan hänger ned livlös. Ögonen ser dessutom att vara slutna, eller halvt kisande. Sammantaget ser vi här en livlös drake som spetsats av en gyllene lans. Vi har gått igenom den västerländska mytologin, och klassisk symboltolkning. Tillsammans med arkitektens bakgrund i Wien, blir det uppenbart att detta är den fallne ängeln Lucifer som besegrats av ärkeängeln Mikael.

Bild på vindflöjeln på Hirschka huset, i form av en livlös drake genomborrad av en gyllene lans.När förlagan till Sundsvalls logotyp ritades öppnade man drakens ögon, rätade upp huvudet och skapade en vass tunga likt en eldflamma. När sedan drakhuvudet från den grafiska förlagan ritades om för Sundsvalls röda draklogo förstorades huvud och käftar, tungan gavs mer livskraft och ögonen blev kisande.

BIlden visar förändringen i tre steg, från livlös drake till kraftfull agressiv drake.

När så draken successivt ritades om för att bli ett märke för Sundsvall, blåste man liv i bilden av den livlösa draken. Det ger en ytterligare dimension till bibelns slutliga undergångsprofetia.

”Och det gör stora tecken, det låter till och med eld falla från himlen ner på jorden i människornas åsyn. Och det förför jordens invånare med de tecken som det fått rätt att göra i odjurets åsyn. Det säger till jordens invånare att göra en bild åt odjuret som har fått svärdshugget men kommit till liv igen. Och det fick rätt att ge livsande åt odjurets bild, så att bilden också kan tala och se till att alla som inte tillber odjurets bild blir dödade. Och det ser till att alla, höga och låga, rika och fattiga, fria och slavar, får ett märke på högra handen eller på pannan och att ingen kan köpa eller sälja utan att ha märket, odjurets namn eller talet för namnet. Här behövs vishet. Den som har förstånd skall tolka odjurets tal, ty det är en människas tal, och talet är 666″. [Upp 13:13-18] 16

Den som höjer blicken och betraktar fasaderna i Sundsvalls stenstad har säkert lagt märke till andra drakar och drak-liknande figurer (bland annat bailisk, salamander och gargoyle). De tar jag upp senare. Den kinesiska draken beskriver jag i relation till drakparaden.

/Peter

Notes:

  1. Sundsvall kommuns grafiska profil: http://www.sundsvall.se/Global/Nya%20Sundsvall.se%202010/Styrande%20dokument/Koncernstaben/Grafisk%20profil%20Sundsvalls%20kommun.pdf ↩
  2. Stjernberg, Anders (1998). ”Bakom fasaden”. Härnösand: Länsstyrelsen västernorrland. Sida 29 ↩
  3. Stjernberg, Anders (1996).”I portgången till en ny tid : byggnadskonst i 1890-talets Sundsvall”. Stockholm: byggförlaget. Sida 21 ↩
  4. Åman, Anders (1988). ”Stenstaden i Sundsvall”. Sundsvall: Sundsvalls museum. ↩
  5. Informationsblad om arkitekten Johan Laurence från Stockholms stadsmuseum, februari 2001 ↩
  6. Internetdatabas över stadsvapen. http://www.ngw.nl/int/oos/w/wien.htm ↩
  7. Åman, Anders (1988). ”Stenstaden i Sundsvall”. Sundsvall: Sundsvalls museum. Sida 6. ↩
  8. Informationsbroschyr om Londons stadsmärke. The city arms, 1988. Information Leaflet Number 11. London Metropolitan Archives. ↩
  9. Cirlot, Juan Eduardo C. (1983). Dictionary of Symbols. London, Storbritanien: Routledge. Sida 85-89 ↩
  10. Bierdermann, Hans(1994). Symbol Lexikonet. Stockholm: Forum. Sida 86 ↩
  11. Cirlot, Juan Eduardo C. (1983). Dictionary of Symbols. London, Storbritanien: Routledge. Sida87 ↩
  12. Jung, Carl G. (1992). Människan och hennes symboler. Stockholm: Forum. Sida 165 ↩
  13. Åman, Anders (1988). Stenstaden i Sundsvall. Sundsvall: Sundsvalls museum. Sida 39 ↩
  14. Uppenbarelseboken 12:7-10, se bibel 2000 eller http://www.bibeln.se/las/2k/upp ↩
  15. Näsström, Britt-Mari (2006). ”Fornskandinavisk religion”. Lund: Studentlitteratur. Sida 36. ↩
  16. Uppenbarelseboken 13:13-18, se bibel 2000 eller  http://www.bibeln.se/las/2k/upp ↩

Draken och de nordliga konungarna

Postat av
Svara

2007 registrerade Sundsvall titeln ”Norrlands huvudstad” hos PRV, men kanske är man mer känd som ”drakstaden”. Ett rött eldsprutande drakhuvud är central i kommunens grafiska profil. 1 Varje år firar man drakfestival, 2 håller drakparad 3 och delar ut priset ”årets drake”. 4 Har man en känsla för bibelns berättelser, klassisk symboltolkning, och medeltida profetior blir detta drakhuvud ett insegel för den yttersta tiden.

Carl G Jung fann en av källorna till Nostradamus undergångsprofetia hos mystikern Adam Scotus predikningar. Det var i ett brev till Henrik II av Frankrike, som Nostradamus beskrev mörkrets intågande och förföljelsen av den kristna kyrkan och prästerskapet. 5 Han menade att helvetets makt genom Antikrist först skulle korrumpera de nordliga konungarna, vilket skulle följa blodbad och förstörelse av allt det som är heligt. 6

Uppenbarelseboken i bibeln beskriver den yttersta striden mellan gott och ont, vilket inspirerade många medeltida profetior. Bibeln berättar om ”..den stora draken, ormen från urtiden, han som kallas Djävul och Satan, han som förför hela världen..” [Upp 12:9] 7

Munken Adam Scotus levde ett asketiskt liv i 1100-talets Skottland, och var mer av en mystiker än en teolog. Kort efter sin prästvigning blev han vald abbot på sitt kloster, och vida känd för sina predikningar. Till skillnad från andra lärda teologer av sin tid, intresserade sig inte Scotus för att bringa någon klarhet i teologiska koncept. Han sökte istället känslan, och den personliga relationen med gud. 8 När Scotus, inspirerad av den heliga anden, predikade om den yttersta tiden såg han ett ”…vederstyggligt drakhuvud i norr, från vilket allt ont kommer” . Genom röken som kom ur drakhuvudets käft och näsborrar såg han profeten Jesajas nordliga fiendeskaror, i dimman såg han vad profeten Hesekiel beskrev i nordanvinden. 9

Sundsvall 25 juni 1888. Nordanvinden piskar upp en gnista som får kraft att sluka både horhus, lönnkrogar och missionskapell. Rök och gnistströmmen flöt över den molnfria himlen, och eldstormen förvandlade trästaden till aska. Dånet av den flammande elden och braket av instörtande hus överröstade människors rop. 10 Hundra år efter branden inför man ett rött eldsprutande drakhuvud som märke och logotyp för kommunen. Uppenbarelseboken berättar hur draken förför människan genom bländverk: ”…det låter till och med eld falla från himlen ner på jorden i människornas åsyn. [...] Det säger till jordens invånare att göra en bild åt odjuret…” [Upp 13:13-15] 11

draklogon och dess förebild

Arbetsgruppen som tog fram den röda draklogon för Sundsvall ansåg att stenstadens byggherrar sökt beskydd hos draken efter den förödande stadsbranden, och därför byggt in drakar i Sundsvalls stadsbild. Med kommunens grafiska profil från 1988 gjorde man ett märke av drakhuvudet, och idag måste samtliga anställda bära odjurets bild på kläder, verktyg och fordon.

Uppenbarelseboken varnar de som förförs av draken, de som tillber odjurets bild och tar emot hans märke. ”han skall få dricka Guds vredes vin, som hällts upp oblandat i Guds vredes bägare, och han skall pinas med eld och svavel inför de heliga änglarna och inför Lammet. Och röken från deras pina stiger i evigheters evighet, och de får ingen lättnad vare sig dag eller natt, dessa som tillber odjuret och dess bild, var och en som tar emot märket med dess namn.”[Upp 14:10-12] 12

Men varken de bibliska berättelserna, eller medeltida profetiorna nådde fram till korridorerna på kommunkontoret. För att bättre förstå varför en symbol för ondska får en framträdande roll i Sundsvall behöver vi kanske ta hjälp av psykologin. Jung menar att vår skuggsida, den dunkla aspekten av vår egen personlighet, orsakar moraliska problem. I brist på självkännedom projicerar vi våra ljusskygga sidor på andra, och förtränger psykisk energi tillsammans med de impulser vi inte vill kännas vid hos oss själva. Ska vi någonsin förverkliga oss själva menar Jung att vi måste erkänna vårt inneboende mörker. 13

Sociologerna Richard K. Fenn och Maruanne Delapote menar att det är i skuggan man finner den skapande impulsen, den kraft som frigör samhällets potential. Därför måste vi öppna helvetets portar om vi ska kunna fullfölja moderniseringen. De menar att ”helvetet” är det som ligger bortom gemenskapens murar, eftersom samhället inte lyckats inkludera det. De oändliga möjligheterna, som är bortom vår föreställningsförmåga, befinner sig på andra sidan samhällets moraliska och kulturella gräns. 14

Det är möjligt att drakmärket infördes tack vare ett trängande behov av förnyelse. Kanske nödvändigt för att på något sätt frigöra de möjligheter som hämmats av vår moraliska tradition. Men om kommunen ska bli en förebild för denna psykoterapeutiska åtgärd bör man erkänna samhällets mörker, istället för att förneka det och hänvisa till asiatisk pseudovetenskap.

Jag har använt kristen mytologi för att förstärka symbolvärdet av ett drakhuvud i norr. I vår sekulära tidsålder då kristendomen förlorar status och inflytande över våra liv, är det kanske naturligt att våra traditionella mytologiska rötter förtvinar. Den yttersta tiden är en verklighet för en allt mindre skara religiösa individer.

Läs även inlägget om förlagan till Sundsvalls drakhuvud, drakens moder på Hirschka huset.

/Peter

Notes:

  1. Sundsvall kommuns grafiska profil: http://www.sundsvall.se/Global/Nya%20Sundsvall.se%202010/Styrande%20dokument/Koncernstaben/Grafisk%20profil%20Sundsvalls%20kommun.pdf ↩
  2. Drakfestivalen: http://www.drakfestivalen.se/ ↩
  3. Drakparaden: http://stadsparaden.se/2011/05/drakparadens-invigning-145/ ↩
  4. Årets drake: http://st.nu/gatufesten2010/1.2164824-han-blev-arets-drake ↩
  5. Läs Nostradamus brev till Henrik II online: http://www.nostradamus101.com/prophecies/final/ ↩
  6. Jung, Carl G. (2000). ”Aion: om självets symbolhistoria”. Stockholm: Natur och kultur. Sida 122-130. ↩
  7. Uppenbarelseboken 12:9, se bibel 2000, eller : http://www.bibeln.se/las/2k/upp ↩
  8. O’Cinnsealaigh, Benedict D. (2010). “The Mellifluous Bee: The Marian Theology of Adam of Dryburgh”.  Blomington: Authorhouse (läs online). Sidorna 1-13, 152, 156 ↩
  9. Jung, Carl G. (2000). ”Aion: om självets symbolhistoria”. Stockholm: Natur och kultur. Sida 128f. ↩
  10. Flera vittnesmål från stadsbranden 1888 går att läsa på kommunens minnesarkiv online: http://minnen.sundsvall.se/handelser/sundsvallbrinner/branden1888/minnenfranbranden1888.4.7046b921182b28a5dd80003660.html ↩
  11. Uppenbarelseboken 13:13-15, se bibel 2000, eller : http://www.bibeln.se/las/2k/upp ↩
  12. Uppenbarelseboken 14:10-12, se bibel 2000, eller : http://www.bibeln.se/las/2k/upp ↩
  13. Jung, Carl G. (2000). ”Aion: om självets symbolhistoria”. Stockholm: Natur och kultur. Sida 23-26 ↩
  14. Fenn, Richard K. och Delaporte, Marianne (2003). Hell as a residual category: possibilities excluded from the social system. The Blackwell companion to sociology of religion, red, Richard K. Fenn, s. 336-362. Malden, USA: Blackwell publishing. ↩